söndag 17 januari 2016

Nyblivna vuxna möter himlastormande kärlek och har avancerat sex

När man kollar upp Young Adult så dyker ibland New Adult upp - men vad är skillnaden? Jag hittade en förklarande text skriven av Emily Temple, som jag har försökt översätta nedan (samt korta ner något, ni får läsa originalet själva om ni vill):

---

Begreppet New Adult har synts ett tag - sedan 2009 faktiskt, då St. Martin´s Press oavsiktligt myntade det. En del hyllar det och en del undviker det - och den senare reaktionen är ämnet för en artikel i The Globe and Mail som diskuterar hur traditionella utgivare och i synnerhet bokhandlare är långsamma med att erkänna New Adult som en genre.

Tja, det är för att det inte finns någon. Eller åtminstone, inte borde finnas.

The Globe and Mail definierar New Adult som "en ny och växande genre inom litteraturen, huvudsakligen riktad mot kvinnliga läsare mellan 18 och 25, med mestadels karaktärer i universitets- och collegeålder som upplever åren kring tjugo, i synnerhet romantik och sexuella förhållanden".

Okej, men är inte detta bara att särskilja de romantiska YA-böckerna som vänder sig mot en lite äldre målgrupp?

Behöver vi göra det? Jag skulle säga att det gör vi inte. Dessutom, täcker inte den där beskrivningen lite väl mycket? Är "Den hemliga historien" en NA-roman? Unga collegestudenter och sex och ockulta offer - och ändå känns det inte som en New Adult-bok...


Artikeln menar att "Femtio nyanser av honom" är en New Adult-bok, vilket är förbryllande eftersom den ursprungligen blev populär genom äldre vuxna (---).

Men den verkliga frågan är: varför tror vi att 18-25-åringar behöver ännu en bro innan de klarar av att ta sig an helt vuxen litteratur? Om det handlar om att hitta böcker som människor (kvinnor) i den åldern kan relatera till, tja, då finns det mängder av böcker som rör tjugoåringars försök att klara sig i världen (---).

Läs vad du vill. Men det är nedlåtande att insistera på en ny, sexigare genre mellan YA och vuxenromaner, särskilt i en värld där vuxna läser YA-böcker hela tiden och många unga vuxna läser "vuxen" skönlitteratur precis lika ofta.

Och förlåt men är det inte lite sexistiskt att föreställa sig att "huvudsakligen kvinnor" behöver det här mellansteget? Är det detsamma som att förutsätta att 18-åriga män kan hoppa direkt från "Räddaren i nöden" till "Mason & Dixon" medan kvinnor behöver enklare skriven mjukporr däremellan?



New Adult blev en officiell kategori förra året, när den fick sin egen Book Industry Standards and Communications Code, men jag tror fortfarande inte på den. Som det verkar är det bara YA-romaner med extra sex.



---

Efter att ha läst detta blogginlägg känner jag att New Adult är nog inte min grej, men som artikelförfattaren påpekar åtskilliga gånger i originaltexten så ska man se upp med dessa etiketter och marknadsförarnas fäbless för att paketera allt i snäva genrer. Jag håller med Emily Temple om att det är tveksamt att vi verkligen behöver New Adult som en variant av "Unga Vuxna - nu med extra mycket sex".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar