måndag 5 januari 2015

"Stolthet och fördom" ur många olika vinklar

Jane Austens klassiker "Pride and Prejudice", först publicerad i England år 1813, handlar om systrarna Bennet som lever med sina föräldrar på godset Longbourn i en lantlig by i Hertfordshire inte alltför långt från London.

De fem systrarna är tonåringar och unga vuxna, men ingen av dem är ännu gift. Moderns enda livsuppgift är att få döttrarna bortgifta - helst med så förmögna och inflytelserika män som möjligt - och i övrigt att kokettera, beklaga sig eller skvallra.

Fadern tvingas utstå ändlösa diskussioner om klänningar, baler, kavaljerer och visiter trots att han helst skulle vilja sitta i sitt bibliotek och läsa hela dagarna.


Vagnar som dessa användes i "Stolthet och fördom". Läs gärna mer i den fantastiska bloggen Jane Austen i Vermont.

På den engelska versionen av Wikipedia finns en givande artikel om boken: HÄR.

Handlingen utspelar sig under skiftet 1790-tal och 1800-tal, som jag förstår det. Det är en mycket intressant bok att läsa även om man så struntar helt i kärlekshistorierna, bara för att det är roligt att få en inblick i överklasslivet i England för exakt tvåhundra år sedan.

Tänk själva: inga telefoner, inga datorer, inga bilar. Inte ens några cyklar! Man gick till fots eller färdades med häst och vagn. Ville man lämna meddelanden kunde man skicka ett bud med en skriven not. Besökte man vänner så sov man ofta över, för ingen ville ge sig ut med hästdroska på dåliga landsvägar i mörkret.

Kokerskan planerade matlagningen redan på morgonen - några elektriska spisar, mikrovågsugnar, elvispar, mixerstavar eller vattenkokare fanns inte. Kläderna kunde inte slängas in i tvättmaskinen då de blev smutsiga, utan skulle handtvättas av pigorna med hjälp av aska och lut.

Jean-Baptiste Greuze, 1761:


När det var min tur att bestämma tema för bokklubben nu under hösten, valde jag "Huset Longbourn" (men jag läste den på engelska och då heter den bara "Longbourn"). Det är en ny bok som har använt sig av "Stolthet och fördom" in i minsta detalj - men beskrivit situationerna ur tjänstefolkets synvinkel. Riktigt rolig vinkling!





För att jag överhuvudtaget skulle komma ihåg vem som var Lizzie och vem som var Jane och varför Lydia är så odräglig, så ville jag läsa originalet först. Det var nog helt rätt tänkt! Annars hade jag blivit tokig på allt prat om mr Bingley och mr Darcy och mrs Bennet.

Jag hade en gammal pocketutgåva på svenska, men den kändes inte så lockande. Beställde en ny. Sedan insåg jag att jag inte skulle hinna läsa boken alls, innan jag måste klämma i mig "Longbourn". Därför köpte jag en DVD med filmen istället och kunde på så sätt lära känna familjen Bennet och den snorkige mr Darcy på bara några timmar!

Jag såg den nyaste inspelningen, den med Keira Knightley och en rätt ful "mr Darcy", men mycket välspelat och underhållande. De andra tjejerna valde den äldre BBC-dramatiseringen med charmige Colin Firth. Strunt samma, viktigast är ju att man har koll på karaktärerna.



Efter att ha sett originalet och läst den nya vändningen om tjänstefolket, hade jag inte fått nog. Och i julhelgen visade SVT en mordkomplott skriven av ingen mindre än P.D. James: "Death comes to Pemberley". Tjoho!

Den utspelar sig alltså på mr Darcys stora slottsliknande gård Pemberley, när han och hans hustru Elizabeth (man kan väl inte kalla det en spoiler när boken är 202 år gammal och en av världshistoriens mest omskrivna?) ska ha en stor bal, men tvingas ställa in eftersom det inträffar ett brutalt dödsfall på ägorna strax innan.

Lizzies lillasyster Lydia är involverad, liksom flera andra av familjens släktingar, vänner och tjänstefolk. Vem har dödat och varför? Jag satt som klistrad framför datorn och kollade på SVT Play i efterskott. Har förstått att även i England har teveserien (den gick i tre avsnitt) blivit mycket uppskattad. BBC har en egen sida om den: HÄR. Jag tyckte mycket om den!


"Döden kommer till Pemberley" från BBC.

Och nu läser jag en bok som maken gav mig redan för sex år sedan, men som blivit stående i bokhyllan. Vet inte varför jag inte har haft lust att läsa den, men nu passar det mig utmärkt att den blivit bortglömd.

Just nu har jag ju full koll på alla namn i ursprungsromanen och inga som helst problem att hänga med i de snabba svängarna. Det är den hysteriska "Stolthet och fördom och zombies" som ligger på nattduksbordet!

Här har systrarna Bennet studerat kampkonst och springer runt med kastknivar och dödar zombies på löpande band. Deras stora problem - några kapitel in i boken - är att de smutsar ner sina klänningar, får färg på kinderna av ansträngningen och beter sig allmänt okvinnligt (bland annat måste de lyfta på sina kjolar ovan ankelhöjd för att kunna göra en karatespark). Oväntat rolig, så här långt, och den följer originalet till punkt och pricka.


//Joelinda


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar